SÖNDAGHELAVECKAN

Undervisning från Sveriges kyrkor

237 anslutna kyrkor, 42 585 ljudklipp, 26 ämnen

Undervisning med Fredrik Lignell, 310 avsnitt

Publicerat av: Predikningar Ryttargårdskyrkan (285), Pingstkyrkan Mjölby (7), Predikningar från Brokyrkan (5), Bottnaryds och Ryds Alliansförsamlingar (3), Pingst Jönköping (2), Pingstkyrkan i Motala (2), Hagakyrkan Habo (1), Equmeniakyrkan i Linköping (1), Equmeniakyrkan Vårgårda (1), Hjortensbergskyrkan (1), Pingst Västerås (1), Pingst Trollhättan (1)

Predikningar Ryttargårdskyrkan 

På jorden som i himlen del 3

Fredrik Lignell
På jorden som i himlen
https://www.ryttargardskyrkan.se/app/undervisning/pa-jorden-som-i-himlen-del-3-ar826
1 Tess 1:9-10
Tjäna medan man väntar, och vänta medan man tjänar.
Finns det något hopp för världen?
Rapporterna avlöser varandra. Isarna smälter. Skogsbränderna blir fler. Haven surnar igen. När odlingsbar mark drabbas av torka blir det matbrist. Till krigsflyktingarna kommer också klimatflyktingarna att läggas, och de blir långt fler än de flyktingar vi ser idag.
Upp 4:11
Gud är skaparen och upphovet till allt. Men han är också befriaren. Han står inte utanför det skapade som en åskådare, utan han har klivit in i skapelsen som befriare och räddare.
Mikael Tellbe i boken "Tillbaka till framtiden":
--------
Gud beskrivs i termer av kamp och lidande: en Gud som så kämpar för sin skapelse att han låter sin egen son offras likt ett lamm för skapelsen och människans befrielse. Gud har makt i historien därför att han är både världens skapare och befriare. Gud har både gjort människan och friköpt henne.
--------
I Uppenbarelseboken nämns en rad plågor som ska drabba världen. Det finns likheter med plågorna som drabbade Egypten strax innan befrielsen, och det är medvetet. Bilderna av basuner och skålar beskriver krig, hungersnöd, men också hur sötvattnet, havet, stjärnhimlen och atmosfären drabbas av plåga. Vattnet går inte att dricka, och ondskan ser ut att breda ut sig utan motstånd.
Glöm inte parallellen till befrielsen i Egypten. Först blir det värre, och sedan kommer befrielsen. Gud förbereder ett nytt Exodus från slaveriet och mörkret, och det har börjat i och med Jesus.
När folket lämnade Egypten stod ett slaktat lamm i centrum. Lammet beskyddade folket från mordängeln som gick fram, och nu förbereder Gud befrielsen av hela tillvaron genom det slaktade lammet Jesus Kristus.
Så då är frågan: Vad händer när Gud räddar sin skapelse? Det är delvis lite dunkelt. Bibelns texter visar dels på att allt ska omskapas.
Samtidigt har vi texter som antyder att Gud förnyar och helar den skapelse som redan finns. Det verkar finnas både en kontinuitet (förnyad skapelse) och en diskontinuitet (Gud skapar igen).
Det viktiga är att Gud inte gett upp.
Rom 8:18-21
Så Gud har en framtidsplan. Här finns en kallelse till Guds folk:
Låt oss leva Gudstillvänt.
Han ger oss hopp och mod i en i övrigt modlös tid.
Låt oss läcka hopp till omvärlden.
Gud har landstigit i sin egen skapelse genom Jesus Kristus, och en dag ska han göra med hela kosmos vad han gjorde med Jesus på påskdagen.
Låt oss leva med framtiden i ryggen.
Att be ”låt din vilja ske, på jorden som i himlen” har också med skapelsen att göra. Omvändelsen från döda gärningar och från avgudarna till den levande Guden får konsekvenser för vår livsstil. Konsumtion, vanor, mm behöver märkas av Guds plan med världen. Omvändelsen är inte endast en fråga om hjärtats tro, utan också kroppens handlingar. Man kan leva, resa, äta och handla annorlunda. Varje litet beslut blir ett serum mot det cyniska förbrukandet av resurser.
Luk 21:25-28
Lyft ditt huvud. Räta på ryggen. Låt oss, både i ord och handling, berätta för världen som står i ångest inför vågornas dån att allt hopp inte är ute. Befrielsen närmar sig.
=== För samtal ===
Är det svårt att tro på Guds räddningsplan?
Hur kan man underhålla hoppet i en tid som vår? Ge några handfasta tips på hur ni återfår hopp utan att bli världsfrånvända och hurtiga.
Fundera över vad man kan säga till människor som känner oro inför de stora frågorna om jordens framtid. Kort sagt: Hur läcker man hopp till sin omgivning?

Predikningar Ryttargårdskyrkan 

Tro, hopp och kärlek del 3

Fredrik Lignell
Tro, hopp och kärlek
https://www.ryttargardskyrkan.se/app/undervisning/tro-hopp-och-karlek-del-3-ar79h
=== Hur ni håller ut i hoppet ===
1 Tess. 1:1-10
Poängen med vår serie är verben som står i anslutning till tro, hopp och kärlek. Idag ska vi stanna en stund inför att hålla ut i hoppet.
Guds frälsningsplan innehåller några avgörande händelser. Skapelsen. Allt är gott.
Synden. Alla relationer skadas, och främlingskap, fruktan, gudlöshet och självcentrering kodas in i hela mänskligheten.
1 Mos 3:8-13
Herren Gud vandrar i trädgården. Människan gömmer sig för detta vackra och icke hotfulla, då tilliten skadats på djupet.
Så småningom väljer Gud ett folk, och allt går ut på att visa världen och alla folk på Guds makt, kärlek och trofasthet.
Gång på gång får folket små antydningar om att Guds plan handlar om en ny sorts kung. Han är inte som de andra kungarna, och han ska vända Israels (och hela världens) öde rätt.
Så sker det obegripliga: Guds plan visar sig innebära att han kommer hit i egen hög person. Men människorna framhärdar i sin gudlöshet och synd, och avrättar Gud på besök. Han läggs i en lånad grav på långfredags kväll, och tidigt på söndag morgon händer följande:
Joh 20:11-18
Gud går åter omkring i sin trädgård. Han har hål och sår i kroppen, och han har köpt tillbaks människan och brutit in i hennes mörker. Bibeln säger att alla förutsättningar är nya, och allt nu är ställt i ett annat ljus.
Hoppet är inte en slags allmän optimism. Det är outhärdligt med allt mänskligt lidande. Just därför behöver man ett hopp värt namnet. Hoppet är knutet till Jesus Kristus, inte till smarta lösningar eller människans inneboende godhet (1 Tess 1:3).
Varför talar NT så mycket om uthållighet? Därför att det är frestande att ge upp, och trons folk lockas ständigt till det.
Jesus kommer snart. Vad betyder det? Snart är nästa stora sak i Guds frälsningsplan. Han har lämnat graven, stigit in i himlen, blåst sin Ande på trons människor, och nästa stora händelse i räddningsplanen är att komma igen.
Hoppet om Guds helade värld är inte världsfrånvänt. Hoppet om Guds helade värld är inte heller överkurs för specialintresserade eller extra andliga personlighetstyper.
När människorna i Tessaloniki kom till tro på Jesus var hoppet om att Jesus skulle ställa allt tillrätta en avgörande del i att följa Honom.
Men frågan är: vad kan hjälpa oss att hålla ut i hoppet?
Rom 12:12
Uthållighet, hopp och bön verkar intimt sammankopplade. När Jesus talar om att vara vaksam och inte slumra till, då är bön botemedlet.
Hebr 10:23-25
Uthålligheten kopplas till gudstjänstlivet. Vi hjälper och sporrar varandra. Många saker är svårare att hålla ut i om man är själv. Låt oss tro tillsammans. Vi tror i ditt ställe när du inte orkar själv.
Upp 22:1-5
En dag ska Gud, än en gång, gå runt bland sina träd, sin skapelse, sitt folk, i sin helade och upprättade värld. Där dör ingen mer. Ingen får längre några sjukdomsbesked. Då ska all klimatpåverkan vara botad. Ingen ska behöva fly sitt land i panik och lämna halva familjen kvar bland ruinerna. Där finns inga unga människor som rids av ångest och självskadeimpulser. Där finns inget förakt, ingen rasism, inga fördomar och inga vapen.
I handen ska han ha en näsduk, och Han ska gå fram till dig och torka alla dina tårar.
Tessalonikerna höll ut i hoppet. Jag ber dig göra detsamma. Tappa inte modet. Bli inte cynisk. Sätt inte allt ditt hopp till valfläsk och segervissa politiker. Be om uthållighet. Missa inte gudstjänsterna där vi kan sporra varandra att tro en vecka till. Be till Gud. Jesus kommer tillbaks. Håll ut. Häng i.