Undervisning från Predikningar Ryttargårdskyrkan, 760 avsnitt

Fredrik Lignell
Paulus mot väggen
https://www.ryttargardskyrkan.se/app/undervisning/paulus-mot-vaggen-anden-del-3-ar8e3
Gal 5:13-26 (FB2015)
Vi har kallats till frihet. Ett centralt begrepp i skriften. ”Mottagarna har dragits in i Guds apokalyptiska fritagningsaktion genom Jesu korsfästelse.” (Kalle Carlstein)
Paulus använder ett antal gånger militärtermer i det här avsnittet. Här: ”tillåt bara inte friheten att förvandlas till en militärbas för köttet.” Paulus talar om köttet som den fallna, gudlösa människan, den kraft som strider mot Gud. Tjäna istället varandra i kärlek. Vi är alltså kallade till frihet, men denna frihet uttrycks paradoxalt nog i att vi blir varandras tjänare/slavar.
Bakgrunden i Gal är att hedningar (icke-judar) kommit till tro. De så kallade judaisterna säger: ”Det är helt okej, men de måste nu gå in under de judiska identitetsmarkörerna omskärelse och matregler.” Paulus säger emot. Det blir jätteviktigt för honom att det inte händer, och hans poäng är att Jesus riskerar att komma i bakgrunden.
I Gamla Testamentet beskrivs lagen som en vandring, vilket motsvarar en livshållning, etik och moral. Paulus plockar upp detta och beskriver det nya livet.
Paulus beskriver egentligen inte två makter i oss som slåss mot varandra, utan snarare två tidsåldrar. Den gamla människan och den nya. Det nya livet, Andens liv, gör att jag inte kan göra vad som helst. Köttets gärningar är det gamla livet, ett gudlöst, gudsfrånvänt liv. Detta betyder inte att enstaka handlingar och misstag avslöjar att jag inte har med Gud att göra. Nej, det handlar snarare om att när jag sorterar mitt liv efter köttets ordning, då går jag en annan väg än Guds.
Kontrasten är Andens frukt. Notera att köttet har gärningar, men Anden har frukt. Här betonar Paulus att det nya livet inte presteras. Det är ett Andens verk i oss, och frukten är det som mognar fram i oss när Gud får verka.
v 16-18
”Men jag säger er, vandra i Anden så kommer ni verkligen inte att fullgöra Köttets onda impuls. Ty Köttets makt orsakar en impuls i motsatt riktning mot Anden, och Anden i motsatt riktning mot Köttet; ty dessa ligger i strid med varandra, så att ni inte kan göra precis vad ni vill. Men om ni leds av Anden, står ni inte längre under den judiska lagen.” (Carlsteins övers)
Om mottagarna går i den riktning som Anden leder kommer de inte att ”fullgöra Köttets onda impuls”. Texten säger alltså inte till oss att det är kört och att vi ändå inte fixar fajten mot Köttet. Nej, återigen används militärtermer. Vi kan inte göra vadhelst vi vill, eftersom vi lyder order från Anden. Vi är indragna i kriget mellan Anden och Köttet, och liksom soldaters val och inriktning bestämdes av den sida de tillhörde, avgjordes mottagarnas livsinriktning av att de stod i Andens led på slagfältet. De kunde inte göra precis som de ville.
Det blir inte moraliskt kaos hos de hedniska galaterna, för Anden har den roll lagen förut hade. Texten beskriver med andra ord ett liv under Jesu herravälde (v 24). Vi har korsfäst köttet och börjat följa en ny väg, vandringen i Andens liv.
Anden ges oss som ett led i Guds seger över ondskan. Världen är förslavad av Köttets makt, men i Jesus har Gud segrat över ondskan eller köttet. Nu har en frizon skapats, mitt i den mörka världen, och den frizonen heter församlingen — folket där Guds vilja förverkligas.
Både Köttet och Anden är makter som förkroppsligas i gemenskaper. Försök tänka utanför den individualistiska bilden av en kristen människa. Köttets vandring förstör relationer. Detta är inte kompatibelt med Guds rike, och det finns en varning för dom här. Det handlar inte om enstaka misstag, utan om ett liv präglat av detta.
Sedan kommer kontrasten. Andens frukt beskriver ett motsatt sätt att leva tillsammans. Här beskrivs en gemenskap formad efter korsets mönster. Mot så...

Daniel Röjås
Paulus mot väggen
https://www.ryttargardskyrkan.se/app/undervisning/paulus-mot-vaggen-ambassador-del-2-ara0g
"Att vara ambassadörer för Jesus Kristus i försoningens tjänst"
Texten är 2 Kor 5:11-21. Jag talar om viktiga egenskaper hos en trovärdig budbärare och vad som är centrum i vårt budskap. I det landar jag i varför Jesu kors innebär försoning och hopp för en hel värld. Min dröm är att denna söndag ska röra vid själva nerven i evangeliet och göra ngt med oss som motiverar oss till engagemang.
Fråga att landa i efter predikan: Vilka konsekvenser får budskapet om Kristi kors och hans försoning för våra liv?
=== För samtal ===
Samtala om vad som är viktiga egenskaper hos en trovärdig ambassadör för försoningen?
Samtala om hur ni skulle beskriva centrum i försoningens / korsets budskap?
Vad skulle det innebära om detta ärende om försoning skulle få genomsyra en hel församling?
Hur skulle korsets budskap på djupet beröra våra hjärtan och utmana vårt engagemang som en församling som berör den här världen med hopp?

Fredrik Lignell
Paulus mot väggen
https://www.ryttargardskyrkan.se/app/undervisning/paulus-mot-vaggen-suckarnas-kapitel-del-1-arbg3
Rom 8:18-27
Vi läser idag från Folkbibeln. Samma mönster kan skönjas i B2000, men då används ordet rop. Grundordet på grekiska kan översättas med stöna, jämra sig, sucka.
Är det verkligen rimligt att beskriva det kristna livet som suckan? Låter det inte väldigt deppigt?
För att förstå detta behöver vi säga något om Paulus förståelse av Anden och hans förståelse av tiden.
=== Paulus förståelse av Anden ===
I v 23 beskriver Paulus Anden som en första gåva, ordagrant står det förstlingsfrukt. En förstlingsfrukt var den första delen av skörden som man skulle ge till Gud som ett tecken på att hela skörden egentligen tillhörde Honom. Paulus vänder på steken: Gud ger en förstlingsfrukt till människan. Anden är tecknet, försmaken på den härlighet som ska komma. Anden är en smak av framtiden.
1 Kor 15:20. Ordagrant: som en förstlingsfrukt.
Jesus uppstår som ett tecken på att uppståndelsen ska drabba hela tillvaron. Som en förstlingsfrukt. Anden ges till människan som ett tecken på att härligheten ska genomsyra allt en dag. Som en förstlingsfrukt.
Anden kommer oss till mötes och mättar vår djupaste längtan. Det sker endast glimtvis, men tjänar som en slags förskott, smakmeny, förlovningsring. Det är grejer på gång!
Men varför suckarna? Detta är väl kanonbra?
=== Paulus förståelse av tiden ===
Som troende lever vi i spänningen mellan då och sedan. Vad har hänt? Jesus har dött och uppstått från döden. Vad ska hända? Han ska komma tillbaks och smitta allt med uppståndelsens kraft och härlighet.
Vi lever i mellanrummet. Här är tillvaron präglad av förgängelse, lidande och meningslöshet (v 20-21). Mitt i detta mörker och elände har Gud gett oss sin Ande. Här uppstår spänningen i oss. Vi lever med tomheten som en verklighet, men också med längtan efter ”den härlighet som ska uppenbaras och bli vår” (v 18).
Det är som att vi smittats med en helig längtan efter befrielse. Suckarna består i så fall i att vi märkts av denna längtan men ser så lite av förnyelse i världen. Vi ser betydligt mer förgängelse.
Så vad är framtiden? Den är, påstår Paulus, redan här. I och med Jesu död och uppståndelse har befielsen påbörjats. Guds avslutning av historien är redan igångsatt i och med den tomma graven i Jerusalems utkanter.
2 Kor 5:17
Den läses ofta helt individuellt. Jag har fått ett nytt liv. Men Palulus försöker hjälpa oss: att bli en kristen är att bli del av den nya skapelsen. Vi blir delaktiga i Guds påbörjade nystart. Låt oss stanna upp här. Hur kommunicerar detta med de alarmerande budskapen om skapelsens och klimatets kris? Man kan reagera på två sätt, båda mycket tveksamma utifrån ett kristet tänkande.
Eftersom allt ändå ska förvandlas av Gud behöver vi inte bry oss. Problem: så tänker vi inte i andra frågor. En svag förvaltartanke.
Vi får panik som alla andra. Allt hänger på oss, och ångesten lurar ständigt vid dörren. Problem: en helt inomvärldslig föreställnings- värld som saknar hopp.
Nej, det vi hör i dagens text är att Gud gripit in. Han har smittat hela tillvaron med längtan efter befrielse, och Hans framtidsplan är förvisso påbörjad, men ännu inte avslutad.
En dag ska Gud mätta allas vår djupaste längtan med sin närvaro, sitt helande och sin härlighet.
=== För samtal ===
Känner du igen de två dikena ovan? Vilket riskerar du främst att hamna i?
Vad händer med vår syn på skapelsen om Gud ska befria den en gång?
Har vi en alltför okroppslig idé om framtiden? Varför tror du i så fall att det är så?

Linnea Åberg
Fristående predikningar
https://www.ryttargardskyrkan.se/app/undervisning/missionsgudstjanst-ar6g3
Om Guds rike.
”Herre, öppna hans ögon, så att han ser!” Som Elisha får vi be Gud att öppna våra ögon så vi ser Hans verklighet. Han vill använda oss för att utbreda Sitt rike.

Fredrik Lignell
Gränskontroll
https://www.ryttargardskyrkan.se/app/undervisning/granskontroll-del-1-jesus-och-kvinnorna-arb9f
Det är ondskan som skövlar människans gränser, medan Gud är den som murar upp dem igen. Han önskar hjälpa oss både med vår egna och andras integritet. I skuggan av alla berättelser om sexualisering, objektifiering och maktspråk vill vi i serien GRÄNSKONTROLL fundera över hur Jesus möter människor och hur han hjälper oss leva tillsammans utan att skövla varandras gudagivna gränser.
Jesus lever i ett patriarkalt samhälle. Det är också en skamkultur med starka hedersinslag. På den här tiden fanns det alla möjliga idéer om kvinnans roll i samhället och i mellanmänskliga relationer. Det pågick en diskussion i vissa rabbinska kretsar (bland de judiska religiösa lärarna) om huruvida kvinnor hade en själ eller inte. Är de fullvärdiga människor, eller är de en slags lägre stående varelser som därmed kan behandlas mindre respektfullt, och som i så fall inte heller kan frälsas? Låt oss ha med det i bakhuvudet när vi läser om hur han möter några kvinnor.
=== Samariska kvinnan — Joh 4 ===
På brunnskanten i Samaria möter han en utsatt, utstött kvinna som är där när hon garanterat inte ska möta någon annan.
Vem är den här kvinnan, och vad bär hon på? Hon är del i ett folk som är föraktade. Hon hör genom sina relationer med män till de föraktade bland de föraktade. Hon står lägst.
Hon går sannolikt till brunnen då alla andra är frånvarande på grund av sin skam och skuld. Hon är i så stort behov av att vara sedd och få tillhöra, men går till brunnen då hon garanterat inte möter någon annan.
Jesus är inte ett hot mot henne. I ljuset av #metoo är det värt att notera att Jesus, singelman på ca 30 år, inte objektifierar henne eller gör henne obekväm som kvinna. Tvärtom verkar hans sätt göra henne avspänd. Hon talar med Jesus utan fruktan. Han förminskar henne inte, han sexualiserar henne inte, han objektifierar henne inte, utan för ett samtal med henne som är fullt av respekt. Han ser henne och han bekräftar hennes värde som människa.
Vad gör Jesus här? Han korsar gränsen till Samaria (han är en gränskorsare), men i relation till den utsatta kvinnan murar han upp de gränser andra forcerat och skövlat.
v. 29
Många människor i byn hade sannolikt sagt henne allt hon gjort, men med helt annat resultat. Här sker något av upprättelse i kvinnans liv, och blir hon verktyget för att hela byn får upp ögonen för Jesus. Om någon doktorerar i kyrkohistoria i den byn är hon deras Ansgar. Deras Paulus. Deras Sebastian Stakset.
=== Äktenskapsbryterskan — Joh 8 ===
Man släpar fram en kvinna till Jesus för att sätta honom på prov. Noll respekt eller omsorg om kvinnan. Hon är bara en bricka i spelet för de religiösa ledarna. Hänsynslöst slänger de kvinnan framför Jesu fötter. De är sugna på att stena henne.
Jesus böjer sig sakta ner och ritar i sanden med sitt finger. ”De som avfaller från mig liknar en skrift i sanden”, säger Jeremia. Deras brist på barmhärtighet, deras oförmåga att se en människa skapad till Guds avbild, deras objektifiering, dömande och gudlöshet avslöjar dem. Det är ett avfall.
Sedan vänder sig Jesus till kvinnan och talar med henne. ”Vart tog de vägen? Var det ingen som dömde dig?” Sedan förlöser han allt. Inte heller jag (som hade kunnat kasta sten, eftersom jag är utan synd, men väljer att avstå, då mitt uppdrag inte är att döma världen utan att rädda världen) dömer dig. Gå och synda inte mer.
Kanske det sker i en ton vi lätt missar. Jag är inte säker på att det är ett pekfinger som riktas mot henne, likt en sträng magister. Det Jesus säger är: Du är värd mer än detta. Förnedra dig inte mer. Säg nej. Stäng syndens härjningar i ditt liv. Jag dömer dig inte. Låt den insikten mura upp dina raserade gränser igen.
=== Maria vid Jesu fötter — Luk 10 ===
Syst...