I Efesierbrevet kapitel 1 finns underbara och ljuvliga ord som handlar om den Nåd som skänkts oss genom tron på Jesus Kristus och som står att finna i Jesus. De talar också om det ljuvliga arv som väntar oss i himlen, av bara nåd.
Varför tänker och talar de kristna så ofta om Jesus? Vad är det som är så speciellt med Jesus? Vad är det hos Honom som väcker vårt hjärtas kärlek och beundran?
Stenen är bortrullad och Jesu grav är tom. Varför? Jesu lärjungar var helt övertygade om att efter tre dagar var Jesus inte längre död, Han levde. De förvandlades från skrämda harar som gömde sig till modiga lejon som bar fram budskapet: Jesus dog för Dina synder, men uppstod och lever idag och ger Dig Evigt liv om Du tror på Honom. Detta enkla budskap började hos en handfull människor men spred sig som en löpeld över vår jord. Och jag säger samma sak: det är sant! Jesus lever!
Guds Evangelium är så enkelt och kärnfullt. Vi behöver inte göra det så svårt, för ett barn kan begripa det. Jesus levde syndfritt, dog och tog då våra synder på Sig, uppstod och gav oss då Sin rättfärdighet inför Fadern, av nåd genom tro. Så enkelt. Så underbart.
Att förkunna Evangelium nästan främst genom helande sprider sig i vår kristenhet som en löpeld. Men det finns då en stor och klar risk för att vi kommer bort från kärnan i Evangelium: själens frälsning. Denna predikan tar upp detta dilemma.
Denna predikan handlar om Jesu hälsning till Petrus efter Sin uppståndelse. När Petrus fallit, svikit och misslyckats som mest, då kom dessa så ofattbart kärleksfulla, ömsinta Ord från Jesus, fulla av omsorg: hälsa särskilt Petrus.
Det talas mycket om synlig enhet i vår kristenhet idag och arbetas hårt för att uppnå det, och vi ska absolut älska varandra som syskon, men även alla andra människor. Men finns inte redan en andlig, osynlig enhet? Och kan det finnas risker med att alltför ensidigt arbeta för en synlig enhet?
Jesus och Israel är knutna till varandra på flera sätt, både genom Förbundet, men också genom snarlika händelser i Jesu liv och det judiska folkets historia. Denna predikan tar upp detta och en del skillnader mellan Det Gamla och Det Nya Förbundet.
I Johannesevangeliet 21 får Petrus möta Jesus på stranden till Genesarets sjö. Jesus och Petrus sitter ner och samtalar, och Jesus frågar honom: Simon, Johannes son, älskar Du Mig? Petrus får tre gånger bekänna sin kärlek till Jesus, men denna gång är de stora orden från innan hans förnekelse borta. Ett mer ödmjukt och lågmält Herre, Du vet att jag har Dig kär kommer istället, men bakom orden kan man ändå känna Petrus djupa kärlek till Sin Mästare. På samma sätt får vi komma till Jesus och på nytt bekänna vår kärlek till Honom.
