Har du någon gång tänkt att det egentligen går ganska bra – tills något skaver och avslöjar hur mycket du fortfarande bär på? Ibland lever vi som om allt hänger på oss. Ibland som om inget riktigt spelar någon roll. Någonstans däremellan rör sig veckans predikan.
Vi fortsätter vår resa i Efesierbrevet och landar i kapitel 2, där Paulus – från sitt fängelse i Rom – skriver till församlingen i Efesos, staden där evangeliet en gång skakade både hjärtan och ekonomi. Här ryms stora kontraster: död och liv, långt borta och nära, murar som rivs och ett nytt tempel som växer fram. Orden “Av nåd är ni frälsta genom tron, inte av er själva. Guds gåva är det” får ljuda mitt i berättelserna om kvinnan som tvättar Jesu fötter i Lukasevangeliet 7, Sackaios i trädet och liknelsen om den oförlåtande tjänaren i Matteus 18.
Kanske är nåd större än vi trott. Och kanske finns det mer att upptäcka än vi anar – nåden har en tendens att överraska.
AI Automatiskt genererad titel och beskrivning – kan innehålla fel
Från Nåd till Förlåtelse: En Plats av Mycken Nåd och Förlåtelse
Vad betyder det att vara i behov av mycken nåd?
Viktiga punkter:
- Nåden är en gåva som vi inte kan förtjäna.
- Om vi tänker att vi behöver mycket nåd så gör vi Jesus till en stor frälsare.
- Församlingen i Efesos har fått Guds rika nåd, och de har blivit levande genom den.
Sammanfattning:
Vi alla är i behov av mycken nåd. När vi förstår detta kan vi också se Jesus som en stor frälsare. Det är viktigt att komma ihåg att Guds nåd är en gåva, och att vi inte kan förtjäna den.
