Denna söndag firar vi de 318 fäderna vid det första ekumeniska konciliet i Nicea år 325. Vad vi tror spelar roll, och hur vi uttrycker oss är inte hårklyverier eller filosofisk spekulation, utan en fråga om att bevara förkunnelsen av det glada budskapet - evangeliet - oförminskat och oförstört. Denna vår tro, som konciliefäderna försvarade, grundar sig på inget mindre än mötet med Gud Sonen inkarnerad, Herren Jesus Kristus. Honom som de hört, känt, rört vid, det är vad som är grunden för vår tro: erfarenheten av Herren
AI Automatiskt genererad titel och beskrivning – kan innehålla fel
Den Ortodoxa Tron: Gud Sonen är Av Samma Väsen Som Fadern
[Inledning: Vad betyder det att vara en del av en kyrka som man inte är född in i?]
Viktiga punkter:
- Det är inte fråga om filosofiska spekulationer eller retoriska finesser, utan den ortodoxa tron har sitt ursprung i människornas möte med sin skapare genom det inkarnerade gudordet.
- Den rätta och sanna tron som vi firar idag är ingenting annat än Guds evangelium, det glada budskapet.
- Varje gång vi läser med i trosbekännelsen i gudstjänsten deltar vi i en lovsång till Gud för hans självutgivande kärlek till oss människor.
Sammanfattning:
När vi deltar i kyrkans gudstjänster kan vi ta med oss en känsla av att vara del av något större än oss själva, något som är grundat i vår erfarenhet av Guds kärlek och frälsning. Vi kan också komma att reflektera över hur vår tro kan formas av vår möte med Gud, och hur vi kan dela med oss av denna erfarenhet till andra.