SÖNDAGHELAVECKAN

Har du någonsin funderat över hur det luktade i Noas ark? Den kanske inte doftade särskilt gott med alla djuren som levde där tillsammans under lång tid. Likadant är det ibland med församlingar. De är inte alltid perfekta, men Gud använder församlingen, trots våra fel och brister, som sin plan för räddning.
I denna predikan reflekteras över hur Paulus i 1 Timoteusbrevet ger instruktioner till Timoteus om hur församlingen bör fungera som en grundval för sanning, trots våra brister. Församlingen ska stå fast i sanningen och leda människor till tro, och vi påminns om vikten av att hålla sig till evangeliets kärna.
Frågor att fundera över: Hur reflekterar ditt liv Guds sanning? Vad innebär det för dig att vara en del av en gemenskap som ska lysa som en stad på berget?
Sätt dig till rätta, för det här kan bli den bästa predikan du har hört sedan Noa öppnade fönstret i arken!

Ellen Hemström och Anton Fagerstedt predikar.
VANDRA OCH VÄXA MED VARANDRA - VILL DU VARA MED?
Vandring och växande är två kompletterande bilder, väl förankrade i Bibeln, av vad lärjungaskap handlar om. Vandringen antyder att vi ständigt har nya saker att upptäcka på vår livslånga väg mot målet att bli mer och mer lika Jesus. Växandet indikerar i sin tur att vi behöver djupa rötter för att orka bära ett vidsträckt grenverk till glädje och nytta för världen.
Under hösten vill vi börja med att bjuda in alla människor till vandringen tillsammans med Gud utifrån olika vandringstexter i det bibliska vittnesbördet. Efter denna inbjudan vill vi gräva djupare och rotas i den växtplats som Ordet utgör. I de båda Petrusbreven adresseras en församling som lever under omständigheter likt våra; som minoritet i en utmanande miljö. Därför kommer vi fördjupa oss i dessa brev.
Varken vandrandet eller växandet kan reduceras till våra individuella projekt, utan sker bäst i den gemenskap vi kallar församling. Därför vill vi inte bara bjuda in till att vandra och växa. Vi vill bjuda in till att vandra och växa med varandra - vill du vara med?

Fredrik Lignell
Kallad
https://www.ryttargardskyrkan.se/app/undervisning/del-2-kallad-varje-dag-ar783
Luk 9:18-27
Petrus bekänner: Du är Guds Messias. Det ligger i luften att den bekännelsen för med sig en rad saker som har med maktövertagande, politisk kontroll och herravälde att göra. Jesus hjälper då lärjungarna att förstå att Guds Messias väljer en annan väg. Hans väg handlar om att lida mycket, bli förkastad, dödad och uppväckt på tredje dagen.
Det är i det sammanhanget nästa avsnitt kommer. Det är som att Han säger: ”Jag är på väg mot ett kors, jag har kapat alla linor till ett tryggt, tillbakalutat, etablerat medelklassliv utan risker. Jag går en lägre väg, en väg i tjänande, ödmjukhet och självutgivande. Är det någon som vill följa i mina spår?”
Jesus beskriver en paradox här: Den som krampaktigt håller fast vid sitt liv kommer att mista det, men den som mister livet kommer att vinna det.
Vårt sätt att läsa om Jesu lidande som enbart ställföreträdande är problematiskt, alltså att han skulle gå korsets väg så vi ska slippa. Nej, här finns en kärv inbjudan: Allt kristet liv är märkt av ett kors, och att följa i Jesu fotspår har på ett eller annat sätt med utsatthet att göra. Med risker. Med kapade förtöjningar och annullerade försäkringar om framtiden. Att ta sitt kors på är att i tro lita på att uppståndelsen en dag äger rum.
Och han sade till alla. Det är inte en överkurs som presenteras här. Kallelsen att följa gäller varje människa oavsett ålder, kön, hudfärg, ekonomi, status, sexuell läggning, religiös erfarenhet…
Om någon vill. Här öppnar Jesus för ett stort mått av frihet. Finns här någon som vill? Det är inget tvång. Inga finstilta detaljer som manipulerar. Om någon vill. I fråga om vilka som ska svara ja är Jesus avspänd.
Så måste han. Det är samtidigt på liv och död. Det går inte, precis som Ea var inne på förra veckan, att säga nja till Jesus.
Varje dag. Poängen i kallelsen är att vi kallas att varje dag ta vårt kors på och följa. Petrus och de andra unga männen har ju redan lämnat allt och följt Jesus, men här är det som att kallelsen förnyas. Att varje dag ta sitt kors på handlar om att koda sitt liv, att varje morgon i tro förlora sitt liv och följa Jesus för att vinna sitt liv. Att inte krampaktigt hålla fast vid prylar, planer och ego, utan lägga ner det inför Honom som önskar prägla livet med sitt liv och sin undervisning.
Ta sitt kors på. Åhörarna har säkert sett någon som bär sitt kors till en avrättning. Då kan man inte backa. Då kan man inte lita på sitt snygga liv. Sin välordnade tillvaro. Då är allt dödsdömt. Det är med den insatsen man börjar följa Jesus.
Vad ska vi göra med vers 26? Om jag tystnar i skolans cafeteria när chansen att säga att jag tror på Jesus, är det då kört i hela evigheten för mig? Nej, jag tror inte det. Att blygas för Jesus är att vända sig bort från honom, att inte gå den där vägen av efterföljelse. Jag väljer att vinna mitt liv istället för att förlora det, att vända mig bort från Jesus och leva för mig själv.
Nu är det som att Jesus står med utsträckta händer framför alla oss: Kom och koda ditt liv i enlighet med min undervisning, mitt liv och mitt exempel. Det kommer att innebära ny hållning till vänner och fiender, ny syn på beroende och vem som är din försörjare, ny idé om vad och vem du sätter ditt hopp till, dramatiskt skifte kring yta och djup, synligt och osynligt, att bygga sin image eller odla sitt rotsystem. Ge upp din hyperindividualism och ge dig åt en gemenskap, ställ ditt liv under Jesus från Nasaret och låt Honom leda dig genom livet. Kort sagt: Ta upp ditt kors och följ Jesus. Dö från ditt eget, dö från ett gudlöst liv, ett bor...

Göran firar 70 år och predikar om "Guds trofasthet" genom allt. ------- Hitta mer om Betel på betelrunemo.se eller Facebook. Du kan också skicka ett mejl till info@betelrunemo.se Hitta mer undervisning från Betel på "Söndag Hela Veckan" Läs om vårt missionsarbete genom Trosgnistans Mission på webben eller Facebook