Predikan av Mirjam Lundgren om 4 pusselbitar i livet
AI Automatiskt genererad titel och beskrivning – kan innehålla fel
Ge det vidare - Guds varför i vår vardag
Vad betyder det att höra till en familj man inte är född in i?
Viktiga punkter:
- Vi som kristna har ett uppdrag att berätta om Jesus.
- Det handlar om att Gud har en plan för varenda människa och han vill att varenda människa ska nås av hans kärlek.
- Vi får dela med oss det vi har varit med om.
Sammanfattning:
Vi kan alla vara med i att berätta om Jesus, oavsett ålder eller intresse. Det handlar om att dela vår tro och vår upplevelse av Guds kärlek. Vi behöver inte ha förstått allt för att berätta något, vi kan bara dela det som vi har varit med om och sedan kan vi växa i vår tro tillsammans.
AI Automatiskt genererad titel och beskrivning – kan innehålla fel
Det judiska folket och Messias ankomst
Vad betyder det att Israel ska få tillbaka sitt land?
Viktiga punkter:
- Det judiska folket har en unik relation med Gud, som gör dem oövervinnliga.
- Fikonträdet är ett tecken på att Messias ankomst närligger och att det judiska folket börjar skjuta skott.
- Jerusalem ska bli en tung sten för alla folk runtomkring, och varje försök att lyfta den kommer att slå tillbaka.
Sammanfattning:
Det är viktigt att vi som kristna förstår vår relation till Israel och det judiska folket. Vi kan lära av deras tro och deras historia, och vi bör stödja dem i deras strävan efter Guds plan. När Messias ankommer kommer Jerusalem att bli en tung sten för alla folk runtomkring, men för Israel är det en chans att återförenas med sin Gud och sina förfäder.
Vad betyder det egentligen att vara rik? I detta avsnitt utmanas vi av Jesu ord om att inte samla skatter på jorden utan i himlen. Genom liknelsen om den rike mannen och berättelsen om Sackeus får vi se kontrasten mellan ett liv centrerat kring ägodelar och ett liv förvandlat av mötet med Jesus.
Predikan rör sig kring hjärtats riktning, generositetens kraft och hur vi kan leva med Gud som vår trygghet istället för pengar. Vad händer när vi börjar ge – inte för att synas eller få något tillbaka, utan drivna av kärlek? Och hur kan våra liv bli ett redskap för Guds välsignelse till andra?
Ett avsnitt som utmanar, uppmuntrar och hjälper oss att lyfta blicken mot det som verkligen består.
Victor John predikar.VARDAGSORD FÖR VAR DAGS TROUnder februari och mars vill vi predika med anslutning till vår vision ”ge vidare” och rusta församlingen till ett missionellt liv som innebär att vi ger vidare evangeliet om Jesus. Vi vill också ta spjärn i ett tilltal vi tror är profetiskt riktat till den svenska delegationen vid konferensen Lausanne Europe i Valencia i oktober 2025. Vi uppfattar att tilltalet överensstämmer väl med vad vi under en tid uppfattat att Gud pekar på som utmaningar vi står inför i Filadelfia. Tilltalet förmedlar bl.a. en bild av ett bord som är fyllt med mat, människor som sitter runt bordet och många tomma platser som dock saknar stolar. Angelägenheten hos de redan sittande att ordna med fler stolar saknas, men unga människor ser problemet och försöker göra något åt det. Maten på bordet är gedigen och behöver bytas ut mot lite mer lättsmält mat så de nya också kan ta till sig den. Vår vision att ”ge vidare” handlar om att rikta sig till alla dessa som egentligen ryms vid bordet men ändå inte ges plats. Bekvämlighet och fokus på att själva vara konsument är en frestelse som lätt drar oss bort från sändningen att öppna upp mot vår nästa och ”ge vidare”. Vi uppfattar också den vardagliga bilden av matbordet som en påminnelse om att det är vardagen som är platsen där vi kallas att leva vår mission. Därför vill vi i denna predikoserie för det första betona vardagens liv som platsen där vi primärt kallas att ge vidare; för det andra konkretisera och tillgängliggöra efterföljelsen för alla och för det tredje utrusta och utmana församlingen till att gå in i ett värdskap för det som sker i gemenskapen, d.v.s. en person som känner ansvar och ägande och ser till att andra trivs, blir sedda och inkluderade ”vid bordet”. Vi gör detta med hjälp av ett antal vardagsord som alla använder dagligen. Vi kallar därför temat Vardagsord för var dags tro .
Fredrik Lignell
Råd för vardagen
https://www.ryttargardskyrkan.se/app/undervisning/herren-och-hans-fattiga-ar84d
Luk 4:16-21
Efter en regeringsbildning håller en nyvald statsminister en regeringsförklaring. Där förväntas Ulf Kristersson senast berätta vad som kommer att hända under kommande mandatperiod, vad han ämnar göra och varför han är statsminister. Det är ett slags programförklaring: »Det är de här vi är, och det är det här vi vill.« Här får vi lyssna till Jesu motsvarighet. Han inleder sin offentliga tjänst med att berätta vad som är hans djupaste ärende. »Det är den här jag är, det är det här jag vill.«
Texten är hämtad från Jesaja 61, en av många texter i Jesaja som hintar om den kommande Messias. Jesus läser, rullar ihop bokrullen och påstår, vilket måste chocka alla närvarande i Nasaret, att löftet de levt med i generationer nu uppfylls framför deras ögon.
Det som beskrivs är evangelium, Jesu glädjebud. Fattiga handlar om de som inget har. Som är bankrutt. Ordet betyder tiggare, den som hukar och kryper ihop under sin fattigdom. Detta handlar naturligtvis om materiella resurser, men också om andlig fattigdom. Den som på olika sätt nått vägs ände bör lyssna: Jesus från Nasaret kommer med glädje till den som ingen glädje har, med hjälp till den som gått tom på egna resurser.
Han har också kommit till de fångna, som i krigsfångar. Fienden har vunnit mark och intagit vår skyttegrav eller vårt läger. Bibeln beskriver hur djävulen — tjuven, som Jesus kallar honom — kommit för att slakta, stjäla och förgöra. Han skövlar vår mark, våra relationer och stjäl det vi håller kärt. Nu påstår Jesus att han kommer till alla krigsfångar, till allt som skövlats, och förkunnar befrielse! Du som sitter fast i beroenden, olika slags fångenskap, som upplevt hur makterna ödelagt och bundit, Jesus är här med frihet i släptåg!
Sedan talar han om de blinda, både den fysiskt blinde och de som behöver öppnade inre ögon. Allt ryms i det här uttrycket, och Jesus gör som bekant både och i bibeltexterna: han öppnar människors inre ögon så de kan se vem han är och uppfatta Guds plan, och han rör vid sjuka människor och ger dem deras fysiska syn tillbaks.
Det är ingen ände på trashankar i Jesu målgrupp. Nu vänder han sig till de förtryckta — det grekiska ord som används betyder de som slagits sönder i bitar, krossats. Han kommer för att släppa den fri som suttit fast, för att ge frihet åt den som blivit sårad och slagen. Kanske känner du igen dig, kanske tänker du på någon i din närhet eller på katastrofer runtom i världen.
Sedan kommer på många sätt det mest radikala av allt: Jesus har kommit för att förkunna ett nådens år från Herren. Nådens år, eller friåret, i GT skulle inträffa vart 50:e år. Då skulle alla slavar friges, då skulle var och en ”få tillbaka sin egendom och få komma tillbaka till sin släkt.” (3 Mos 25:10) Det var året då skulderna avskrevs. Hade man hamnat på obestånd, då fick man tillbaks sin mark eller sina ägodelar. Skulden efterskänktes. Detta ansågs så radikalt att det förmodligen aldrig förverkligades i Israels historia. Men det är som att Jesus ställer saker på huvudet. De blinda ska se, de utan resurser ska mättas, de fångna ska befrias, de skuldsatta ska få börja om, både de med skulden i själen, bortvända från Gud i skam och skuld över hur inkompatibla med Gud de är. Men också i bokstavlig mening. Evangeliet, de goda nyheterna, ställer också i social mening allt på ända.
Jesus står i Nasaret och påstår att han är den Messias de väntat på, och att Hans regentskap kommer att innebära glädjebud, befrielse, syn, frihet och nåd. Där fariséerna lade allt tyngre bördor på människor som de själva inte orkade bära, säger Jesus, kommer han själv och erbjuder ett ok för att lätta trycket. För att människan ska orka.
I veckans läsning från Ordspråksboken läs...
