Lidande
Bibeln konstaterar att en av syndens konsekvenser är lidande - och dessutom en orättvis fördelning av lidande. En del får lida alldeles för mycket, andra knappt något. Inte ens den troende blir utlovad att slippa: nej, snarare skriver Petrus att den troende inte ska bli överraskad, utan att glädja sig över att dela Kristi lidande. Vad menar han? Och hur man kan som kristen bemöta lidande både i sitt eget liv och i denna värld?